Martinus är författarnamn för Martinus Thomsen (1890–1981). Han föddes och växte upp under enkla förhållanden på norra Jylland i Danmark. Efter ett obemärkt liv fram till trettioårsåldern gick han år 1921 igenom en omvälvande intuitiv upplevelse. Den gav honom inblick i de principer som bär upp den fysiska verkligheten och som skapar sammanhangen i våra liv. Han upplevde att endast livet existerar och att världsalltet i sin helhet är levande. Det är ett allt omfattande levande väsen, i vars organism och medvetande vi alla lever som medvetna, organiska delar. Detta väsen är religionernas ”Gud”. Martinus blev medveten om sin egen och alla andra varelsers odödlighet och han kände att den styrande principen i tillvaron – ”universums grundton” – är kärlek.
Denna tillvarons djupdimension, som han därefter medvetet kunde utforska, upplevs med hjälp av intuitionen, som är ett slags inre synförmåga, med vilken man kan erhålla grundläggande kunskap om verkligheten. Hos de flesta är intuitionen ännu mycket svagt utvecklad, men den kommer efter hand att göra sig mera gällande. Martinus såg sig därför inte som ett privilegierat undantag i detta avseende. Men för den vidare utvecklingen skulle det behövas en allmän teoretisk förståelse av verklighetens levande natur och av den utvecklingsprocess som vi själva deltar i.
Martinus tog det som sin uppgift att redogöra för de insikter som det kosmiska medvetandet gav honom. Resten av sitt liv arbetade han med att formulera och presentera den kosmiska världsbild som ger en logisk förklaring av livet och dess mening. Martinus stora centrala verk är Livets Bog (Livets bok) i sju delar, som på svenska omfattar drygt 2000 sidor. Hela hans författarskap ges ut under samlingsnamnet Tredje testamentet. Där bekräftar Martinus att livet utvecklar sig enligt den humanitetens och kärlekens logik som är kärnan i världsreligionernas budskap. Martinus verk gör nu denna logik tillgänglig för vår förståelse i form av en andlig vetenskap, som förenar förnuft och känsla i en helhetssyn på livet.
